i alla dess konstellationer, brukar ni också fundera över det? hur, bara rätt som det är korsas din livstig av en annan människa och flera pusselbitar faller på plats? eller att du vid ett nytt möte antingen känner ovilja eller välvilja mot/från den du möter, eller känner....ingenting?  Många människor korsar ens stig genom åren, många ger bestående bra minnen men en del lämnar också dåliga minnen, med åren har jag lärt mig glömma de senare, snabbt, när jag kommit fram till vad jag skulle lära mig av mötet.

Har ni också ibland känt i något möte att den DÄR människan vill jag lära känna bättre?, man har bara en oförklarlig känsla av något bra inom sig, eller tvärtom för den delen. I arbetslivet är det svårt när man råkar ut för det senare och måste hitta former för att samarbetet ska fungera. I mitt fall kände jag i alla fibrer i kroppen att ett samarbet inte skulle fungera men valde ändå, trots allt jag lärt mig, att inte lyssna. Följden vet ni ju men inte att jag nu, efter dryga 10 mån, inte har några av de sjukdomsymtom som jag hade när jag jobbade kvar. Kontentan? mötet var, trots den starka oviljan, vad jag behövde både för att må bättre och samtidigt den spark jag behövde för att låta livet ta en annan riktning. Jag förlåter dock inte (ännu)varken personen eller företaget i fråga för sättet det hanterades men väljer hellre att se utkomsten av det, det går bättre och bättre....

Man kan ju undra över varför jag valt detta ämne att skriva om? jo en person som jag mötte och arbetade med för mer än 15 år sedan och som jag aldrig trodde skulle se igen, har korsat min stig och tumlat om mig ordentligt. Detta har dock med en annan del av mitt liv att göra och hur detta kommer att utvecklas återkommer jag till, men det fick mig att börja fundera över hur många möten kan ta en helt annan vändning än man tänkt sig.....

I morgon väntar en annan typ av möten, arbetsdag på Café Björkbacka.... med tanter(faktiskt) som inte vill ha kantbiten på kakan, rynkar på näsan åt att kakbiten är SÅ stor eller skulle ha haft något som inte finns men också dom som gör stora ögon över hur billigt fika vi har och hur gott det är. Dessa möten påverkas man inte av mer än för stunden men kan vara nog så påfrestande i alla fall på både gott och ont.

Ha en fortsatt fin vecka och NJUT av vädret och alla....möten   

 

skogsnuvan

24 juli 2013 08:50

Ibland kan de märkligaste möten leda till så mycket mer än vad man trott Det är då ett som är säkert. ytterligare en bekräftelse på att det mesta har en mening fast man inte fattar det förrän långt långt efteråt.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

så då undrar jag över, VARFÖR ser man så många föräldrar idag mer ivrigt sysselsatta med sina smartphones än med att faktiskt vara närvarande med sina barn???? Nu blir nog en del väldigt irriterade och ser detta inlägg som ett påhopp men jag reflekte...

föddes du pappa, idag skulle du fyllt 85 år om du fortfarande varit med oss fysiskt här på jorden.Varje år denna dag skänker jag dig extra varma tankar och tar mig en fundering över hur saker och ting skulle varit om du fått leva sida vid sida med os...

har vi njutit med delar av vår stora, växande familj. Vi började med lite egentid på skärtorsdagen med Lilly innan resten av hennes familj kom på påskafton. Vi tillbringade nästan all vakentid ute, antingen vid lekstugan, ute i skogen spanandes efter...

hoppas ni får en underbar helg att njuta, själv åker jag till stugan med delar av min underbara familj och naturligtvis hoppas vi på ett bra attvarauteiväder. Kolbullar, korvgrillning, lek i lekstugan med Lilly står på schemat så håll tummen.... Da...

känns ingenting omöjligt. Utan tvekan en härlig känsla, förr tänkte jag alltid när det gick bra....VAD väntar nu för skit bakom hörnet? Numera åker jag med flowet och vet att jag har rätt att må bra och ha det bra. Livet är en berg och dalbana så vis...