får lida av mitt hemska morgonhumör titt som tätt. Jag har alltid varit morgontrött och det blir INTE bättre med åren. J han kliver upp vid sextiden, fixar sig och äter frukost. När han sedan vid halv sju är på väg med hundarna, bara en sån sak, han går med dem VARJE morgon för att jag skall slippa....så frågar han med största försiktighet  -Är du vaken?  i regel svarar jag NEJ.....

 Kravlar mig hur som helst upp tar en titt i spegeln,( ofta kan inte ens en hängiven mor älska en), hasar in på toa , (vet inte ens hur jag tagit mig dit vissa mornar!) ,och  försöker få mig själv att se något så när ut....

En annan viktig sak är att när dogsen efter en 20 minuter kommer in då SKA maten vara klar om den inte är det och jag har somnat om så kommer Tarzan in i sovrummet ock SKÄLLER....typ det är väl själva faaan vi väckte ju dig innan vi gick ut!!

Hur som helst så lallar jag runt där på morgonen, piggnar sällan till förrän efter första koppen kaffe här på jobbet...

Min stackars man curlar så att det ska gå så smidigt som möjligt och i morse var inte ens det bra.....då blev jag irriterad över att han tryckte upp hissen till mig men tog själv trappen..Ja ni förstår ju hur han har det ....han har det inte lätt. Tilläggas bör att jag bad allra ödmjukast om ursäkt för mitt beteende när jag släppte av honom vid hans jobb....

En annan morgon var jag irriterad över att han gick och småsjöng därhemma på morgonen, berättade det här på jobbet ,ironiserande över mitt usla beteende, då sa en manlig arbetskamrat...  - Ja det är inte alltid vi vet vad vi gör för fel.....en klockren kommentar tycker jag!

Till min man: Jag Älskar Dig, jag älskar när du sjunger på morgonen, jag älskar när du trycker upp hissen, ifall jag vill åka, Jag Älskar Dig av hela mitt hjärta Kan inte tänka mig hur en dag utan Dig skulle vara...

KRAM och på återseende...